yks. mon.
nom. vaara vaarat
gen. vaaran vaarain
vaarojen
par. vaaraa vaaroja
ine. vaarassa vaaroissa
ill. vaaraan vaaroihin
ela. vaarasta vaaroista
ade. vaaralla vaaroilla
abe. vaaratta vaaroitta
all. vaaralle vaaroille
abl. vaaralta vaaroilta
ess. vaarana vaaroina
tra. vaaraksi vaaroiksi
ins. vaaroin
Eanet sojahanhámit →

vaara (subst.)

yks. mon.
nom. vaara vaarat
gen. vaaran vaarain
vaarojen
par. vaaraa vaaroja
ine. vaarassa vaaroissa
ill. vaaraan vaaroihin
ela. vaarasta vaaroista
ade. vaaralla vaaroilla
abe. vaaratta vaaroitta
all. vaaralle vaaroille
abl. vaaralta vaaroilta
ess. vaarana vaaroina
tra. vaaraksi vaaroiksi
ins. vaaroin
Eanet sojahanhámit →
vaara Sátnehistorjá → (Ii gávdno teakstakorpus dán gillii)
  • vaara subst. yks. nom.
  • Vaara subst. erisnimi yks. nom.
  • Vaara subst. erisnimi Sem/Geo yks. nom.
  • Vaara subst. erisnimi Sem/Human yks. nom.

Juoga ii doaimma?

Jus fuobmát meattáhusa, de berrešit váldit oktavuođa minguin. Čilge čuolmma ja muital guđe neahttalohkki dahje mobiilatelefovnna don geavahit, ja maid ledjet ohcame go fuobmájit váttisvuođa.

vaara lea vejolaččat dán sáni hápmi:

vaara Sátnehistorjá → (Ii gávdno teakstakorpus dán gillii)
  • vaara subst. yks. nom.
  • Vaara subst. erisnimi yks. nom.
  • Vaara subst. erisnimi Sem/Geo yks. nom.
  • Vaara subst. erisnimi Sem/Human yks. nom.