elv (subst.)
- (subst.) johka
-
(lita stille elv)
(subst.) fielbmá
- Fielbmá er ei djup lita elv, med lite strøm.
- Fielbmá lea čiekŋalis jogaš, mas lea unnán rávdnji.
- (stor elv, flod) (subst.) eatnu
-
(opp eller ned elva)
(subst.) eatnu
- De kom i to båter opp elva fra Alta helt til Kautokeino i 1920.
- Sii bohte guovtti fatnasa mielde eatnoráigge Álttás gitta Guovdageidnui 1920:s.
- (kort elv mellom to innsjøer) (subst.) giezzi
Juoga ii doaimma?
Jus fuobmát meattáhusa, de berrešit váldit oktavuođa minguin. Čilge čuolmma ja muital guđe neahttalohkki dahje mobiilatelefovnna don geavahit, ja maid ledjet ohcame go fuobmájit váttisvuođa.
elv lea vejolaččat dán sáni hápmi:
- elv Oza buot hámiid teavsttain →
-
- elv subst. Fem ent. ubestemt