gang (subst.)
-
1.
(tilfelle da noe skjer el. gjentas)
(subst.) geardi
- Det var første gang for meg.
- Dat lei munnje vuosttaš geardi.
-
2.
(en gang: slå noe fast)
(adverb) geardde
- Det var en gang slik.
- Dat lei geardde nu.
-
3.
(noe skjer en gang)
(adverb) oktii;
(adverb) okte
- Det var en gang...
- Oktii lei...
- 4. (to ganger) (adverb) guktii
- 5. (tre ganger) (adverb) golbmii
- 6. (mange ganger) (adverb) máŋgii
- 7. (en gang til, for andre gang) (adverb) nuppádassii
-
8.
(en eller annen gang)
(adverb) goas nu
- Máhtte skal besøke meg en eller annen gang.
- Máhtte áigu goas nu fitnat mu guossis.
- 9. (forløp el. utvikling) (subst.) johtu
- 10. (entré) (subst.) feaskkir
- 11. (korridor) (subst.) váccáhat
Juoga ii doaimma?
Jus fuobmát meattáhusa, de berrešit váldit oktavuođa minguin. Čilge čuolmma ja muital guđe neahttalohkki dahje mobiilatelefovnna don geavahit, ja maid ledjet ohcame go fuobmájit váttisvuođa.
gang lea vejolaččat dán sáni hápmi:
- gang Oza buot hámiid teavsttain →
-
- gang subst. Msc ent. ubestemt
- Gang subst. egennavn