ent. flt.
nominativ bassebeaivi bassebeaivvit
akkusativ bassebeaivvi bassebeivviid
genitiv bassebeaivvi bassebeivviid
illativ bassebeaivái bassebeivviide
lokativ bassebeaivvis bassebeivviin
komitativ bassebeivviin bassebeivviiguin
essiv bassebeaivin
Eanet sojahanhámit →

bassebeaivi (subst.)

ent. flt.
nominativ bassebeaivi bassebeaivvit
akkusativ bassebeaivvi bassebeivviid
genitiv bassebeaivvi bassebeivviid
illativ bassebeaivái bassebeivviide
lokativ bassebeaivvis bassebeivviin
komitativ bassebeivviin bassebeivviiguin
essiv bassebeaivin
Eanet sojahanhámit →
bassebeaivi Sátnehistorjá → Oza buot hámiid teavsttain →
  • bassebeaivi subst. ent. nominativ

presens (odne) preteritum (ikte)
1.p.ent. (mun) basán bassen
2.p.ent. (don) basát basset
3.p.ent. (son) bassá basii
1.p.tot. (moai) basse basiime
2.p.tot. (doai) bassibeahtti basiide
3.p.tot. (soai) bassiba basiiga
1.p.flt. (mii) bassit basiimet
2.p.flt. (dii) bassibehtet basiidet
3.p.flt. (sii) basset basse
presens nektingsform
(odne in) base
preteritum nektingsform
(ikte in) bassán
perf.partisipp
(lean) bassán
imperativ 2.p.ent.
(til en) base
imperativ 2.p.tot.
(til to) bassi
imperativ 2.p.flt.
(til flere) basset
Eanet sojahanhámit →

bassit (verb)

presens (odne) preteritum (ikte)
1.p.ent. (mun) basán bassen
2.p.ent. (don) basát basset
3.p.ent. (son) bassá basii
1.p.tot. (moai) basse basiime
2.p.tot. (doai) bassibeahtti basiide
3.p.tot. (soai) bassiba basiiga
1.p.flt. (mii) bassit basiimet
2.p.flt. (dii) bassibehtet basiidet
3.p.flt. (sii) basset basse
presens nektingsform
(odne in) base
preteritum nektingsform
(ikte in) bassán
perf.partisipp
(lean) bassán
imperativ 2.p.ent.
(til en) base
imperativ 2.p.tot.
(til to) bassi
imperativ 2.p.flt.
(til flere) basset
Eanet sojahanhámit →

ent. flt.
nominativ beaivi beaivvit
akkusativ beaivvi beivviid
genitiv beaivvi beivviid
illativ beaivái beivviide
lokativ beaivvis beivviin
komitativ beivviin beivviiguin
essiv beaivin
Eanet sojahanhámit →

beaivi (subst.)

  • 1. (subst.) dag
    (tiden fra soloppgang til solnedgang, den lyse delen av døgnet)
    Mánná oađđá gasku beaivvi.
    Barnet sover midt på dagen.
    Beaivvit otnot.
    Dagene blir kortere.
    Beaivvit guhkkot.
    Dagene blir lengre.
    Buorre beaivi!
    God dag!
    Muhto ruđa in leat oaidnán otná dan beaivve ge.
    Men pengene har jeg ikke sett den dag i dag.
  • 2. (subst.) dag
    (døgn (regnet fra morgenen av))
    14 beaivvi geahčen
    om 14 dager
    Jagis leat 365 beaivvi.
    Året har 365 dager.
    Álgogeasi beaivvit vásse johtilit.
    Dagene gikk fort på forsommeren.
  • 3. (subst.) sol
    (vårt solsystems sentrale stjerne, som jorda og de andre planetene kretser om, og som gir lys og varme til jorda)
    Beaivi báitá.
    Sola skinner.
    Beaivi badjána.
    Sola står opp.
    Beaivi luoitáda.
    Sola går ned.
    Beaivi goardá.
    Sola steiker.
ent. flt.
nominativ beaivi beaivvit
akkusativ beaivvi beivviid
genitiv beaivvi beivviid
illativ beaivái beivviide
lokativ beaivvis beivviin
komitativ beivviin beivviiguin
essiv beaivin
Eanet sojahanhámit →
beaivi Sátnehistorjá → Oza buot hámiid teavsttain →
  • beaivi subst. ent. nominativ

Juoga ii doaimma?

Jus fuobmát meattáhusa, de berrešit váldit oktavuođa minguin. Čilge čuolmma ja muital guđe neahttalohkki dahje mobiilatelefovnna don geavahit, ja maid ledjet ohcame go fuobmájit váttisvuođa.

bassebeaivi lea vejolaččat dán sáni hápmi:

bassebeaivi Sátnehistorjá → Oza buot hámiid teavsttain →
  • bassebeaivi subst. ent. nominativ
bassit Sátnehistorjá → Oza buot hámiid teavsttain →
  • bassit verb transitiv
beaivi Sátnehistorjá → Oza buot hámiid teavsttain →
  • beaivi subst. ent. nominativ
Der/NomAg
  • avledet handlernomen subst.