presens (odne) preteritum (ikte)
1.p.ent. (mun) bivdalan bivdalin
2.p.ent. (don) bivdalat bivdalit
3.p.ent. (son) bivdala bivdalii
1.p.tot. (moai) bivdaletne bivdaleimme
2.p.tot. (doai) bivdaleahppi bivdaleidde
3.p.tot. (soai) bivdaleaba bivdaleigga
1.p.flt. (mii) bivdalat
(mii) bivdalit
bivdaleimmet
2.p.flt. (dii) bivdalehpet bivdaleiddet
3.p.flt. (sii) bivdalit bivdaledje
presens nektingsform
(odne in) bivdal
preteritum nektingsform
(ikte in) bivdalan
perf.partisipp
(lean) bivdalan
imperativ 2.p.ent.
(til en) bivdal
imperativ 2.p.tot.
(til to) bivdaleahkki
imperativ 2.p.flt.
(til flere) bivdalehket
Eanet sojahanhámit →

bivdalit (verb)

  • (flere ganger) be om
presens (odne) preteritum (ikte)
1.p.ent. (mun) bivdalan bivdalin
2.p.ent. (don) bivdalat bivdalit
3.p.ent. (son) bivdala bivdalii
1.p.tot. (moai) bivdaletne bivdaleimme
2.p.tot. (doai) bivdaleahppi bivdaleidde
3.p.tot. (soai) bivdaleaba bivdaleigga
1.p.flt. (mii) bivdalat
(mii) bivdalit
bivdaleimmet
2.p.flt. (dii) bivdalehpet bivdaleiddet
3.p.flt. (sii) bivdalit bivdaledje
presens nektingsform
(odne in) bivdal
preteritum nektingsform
(ikte in) bivdalan
perf.partisipp
(lean) bivdalan
imperativ 2.p.ent.
(til en) bivdal
imperativ 2.p.tot.
(til to) bivdaleahkki
imperativ 2.p.flt.
(til flere) bivdalehket
Eanet sojahanhámit →
bivdalit Sátnehistorjá → Oza buot hámiid teavsttain →
  • bivdalit verb transitiv infinitiv
  • bivdalit verb transitiv indikativ presens 1.p.flt.
  • bivdalit verb transitiv indikativ presens 3.p.flt.
  • bivdalit verb transitiv indikativ preteritum 2.p.ent.

Juoga ii doaimma?

Jus fuobmát meattáhusa, de berrešit váldit oktavuođa minguin. Čilge čuolmma ja muital guđe neahttalohkki dahje mobiilatelefovnna don geavahit, ja maid ledjet ohcame go fuobmájit váttisvuođa.

bivdalit lea vejolaččat dán sáni hápmi:

bivdalit Sátnehistorjá → Oza buot hámiid teavsttain →
  • bivdalit verb transitiv infinitiv
  • bivdalit verb transitiv indikativ presens 1.p.flt.
  • bivdalit verb transitiv indikativ presens 3.p.flt.
  • bivdalit verb transitiv indikativ preteritum 2.p.ent.