ent. flt.
nominativ eará earát
genitiv eará earáid
akkusativ eará earáid
illativ earái earáide
lokativ earás earáin
komitativ earáin earáiguin
essiv earán
Eanet sojahanhámit →

eará (pron. ubestemt)

  • (pron.) annen; (pron.) andre
    Dákkár viiddis máhttu ii leat nu gallásis earáin.
    En slik bred kunnskap er det ikke mange andre som har.
ent. flt.
nominativ eará earát
genitiv eará earáid
akkusativ eará earáid
illativ earái earáide
lokativ earás earáin
komitativ earáin earáiguin
essiv earán
Eanet sojahanhámit →
eará Sátnehistorjá → Oza buot hámiid teavsttain →
  • eará pron. ubestemt attr.
  • eará pron. ubestemt ent. akkusativ
  • eará pron. ubestemt ent. genitiv
  • eará pron. ubestemt ent. nominativ

Juoga ii doaimma?

Jus fuobmát meattáhusa, de berrešit váldit oktavuođa minguin. Čilge čuolmma ja muital guđe neahttalohkki dahje mobiilatelefovnna don geavahit, ja maid ledjet ohcame go fuobmájit váttisvuođa.

eará lea vejolaččat dán sáni hápmi:

eará Sátnehistorjá → Oza buot hámiid teavsttain →
  • eará pron. ubestemt attr.
  • eará pron. ubestemt ent. akkusativ
  • eará pron. ubestemt ent. genitiv
  • eará pron. ubestemt ent. nominativ