presens (odne) preteritum (ikte) kondisjonalis
(mun) garan garren garalin
garašin
(don) garat garret garalit
garašit
(son) garrá garai garalii
garašii
(moai) garre garaime garaleimme
garašeimme
(doai) garrabeahtti garaide garaleidde
garašeidde
(soai) garraba garaiga garaleigga
garašeigga
(mii) garrat garaimet garaleimmet
garašeimmet
(dii) garrabehtet garaidet garaleiddet
garašeiddet
(sii) garret garre garaledje
garašedje
presens nektingsform
(odne in) gara
preteritum nektingsform
(ikte in) garran
kondisjonalis nektingsform
(in) garale
(in) garaše
perf.partisipp
(lean) garran
imperativ 2.p.ent.
(til en) gara
imperativ 2.p.tot.
(til to) garri
imperativ 2.p.flt.
(til flere) garret
Eanet sojahanhámit →

garrat (verb)

  • 1. bli hard
    Go goikkai, de garai.
    Da den tørket, ble den hard.
  • 2. (verb) hardne
    Digaštallan garai.
    Diskusjonen hardnet.
  • 3. tilspisse seg
    Riidu garai.
    Striden tilspisset seg.
  • 4. bli sterk
    Vuosteháhku garai.
    Motstanden ble sterk.
presens (odne) preteritum (ikte) kondisjonalis
(mun) garan garren garalin
garašin
(don) garat garret garalit
garašit
(son) garrá garai garalii
garašii
(moai) garre garaime garaleimme
garašeimme
(doai) garrabeahtti garaide garaleidde
garašeidde
(soai) garraba garaiga garaleigga
garašeigga
(mii) garrat garaimet garaleimmet
garašeimmet
(dii) garrabehtet garaidet garaleiddet
garašeiddet
(sii) garret garre garaledje
garašedje
presens nektingsform
(odne in) gara
preteritum nektingsform
(ikte in) garran
kondisjonalis nektingsform
(in) garale
(in) garaše
perf.partisipp
(lean) garran
imperativ 2.p.ent.
(til en) gara
imperativ 2.p.tot.
(til to) garri
imperativ 2.p.flt.
(til flere) garret
Eanet sojahanhámit →
garrat Sátnehistorjá → Oza buot hámiid teavsttain →
  • garrat verb intransitiv infinitiv
  • garrat verb intransitiv indikativ presens 1.p.flt.

Juoga ii doaimma?

Jus fuobmát meattáhusa, de berrešit váldit oktavuođa minguin. Čilge čuolmma ja muital guđe neahttalohkki dahje mobiilatelefovnna don geavahit, ja maid ledjet ohcame go fuobmájit váttisvuođa.

garrat lea vejolaččat dán sáni hápmi:

garra Sátnehistorjá → Oza buot hámiid teavsttain →
  • garra subst. sg. nominativ poss. 2.p.ent.
garradit Sátnehistorjá → Oza buot hámiid teavsttain →
  • garradit verb transitiv imperativ nektingsform
  • garradit verb transitiv imperativ 2.p.ent.
  • garradit verb transitiv indikativ presens nektingsform
garrat Sátnehistorjá → Oza buot hámiid teavsttain →
  • garrat verb intransitiv infinitiv
  • garrat verb intransitiv indikativ presens 1.p.flt.