presente (odne) pretérito (ikte) kondisjonalis
rokkan roggen rokkalin
rokkašin
rokkat rogget rokkalit
rokkašit
roggá rokkai rokkalii
rokkašii
rogge rokkaime rokkaleimme
rokkašeimme
roggabeahtti rokkaide rokkaleidde
rokkašeidde
roggaba rokkaiga rokkaleigga
rokkašeigga
roggat rokkaimet rokkaleimmet
rokkašeimmet
roggabehtet rokkaidet rokkaleiddet
rokkašeiddet
rogget rogge rokkaledje
rokkašedje
presente negación
rokka
pretérito negación
roggan
kondisjonalis negación
rokkale
rokkaše
perf.participio
roggan
imperativo segunda persona singular
rokka
imperativo segunda persona dual
roggi
imperativo segunda persona plural
rogget
Eanet sojahanhámit →

roggat (verb)

presente (odne) pretérito (ikte) kondisjonalis
rokkan roggen rokkalin
rokkašin
rokkat rogget rokkalit
rokkašit
roggá rokkai rokkalii
rokkašii
rogge rokkaime rokkaleimme
rokkašeimme
roggabeahtti rokkaide rokkaleidde
rokkašeidde
roggaba rokkaiga rokkaleigga
rokkašeigga
roggat rokkaimet rokkaleimmet
rokkašeimmet
roggabehtet rokkaidet rokkaleiddet
rokkašeiddet
rogget rogge rokkaledje
rokkašedje
presente negación
rokka
pretérito negación
roggan
kondisjonalis negación
rokkale
rokkaše
perf.participio
roggan
imperativo segunda persona singular
rokka
imperativo segunda persona dual
roggi
imperativo segunda persona plural
rogget
Eanet sojahanhámit →
roggat Sátnehistorjá → (Ii gávdno teakstakorpus dán gillii)
  • roggat verb transitiv infinitivo
  • roggat verb transitiv indicativo presente primera persona plural

Juoga ii doaimma?

Jus fuobmát meattáhusa, de berrešit váldit oktavuođa minguin. Čilge čuolmma ja muital guđe neahttalohkki dahje mobiilatelefovnna don geavahit, ja maid ledjet ohcame go fuobmájit váttisvuođa.

roggat lea vejolaččat dán sáni hápmi:

roggat Sátnehistorjá → (Ii gávdno teakstakorpus dán gillii)
  • roggat verb transitiv infinitivo
  • roggat verb transitiv indicativo presente primera persona plural