seatnat lea vejolaččat dán sáni hápmi:
| presente (odne) | pretérito (ikte) | kondisjonalis |
|---|---|---|
| seanan | setnen |
seanalin
seanašin |
| seanat | setnet |
seanalit
seanašit |
| seatná | seanai |
seanalii
seanašii |
| setne | seanaime |
seanaleimme
seanašeimme |
| seatnabeahtti | seanaide |
seanaleidde
seanašeidde |
| seatnaba | seanaiga |
seanaleigga
seanašeigga |
| seatnat | seanaimet |
seanaleimmet
seanašeimmet |
| seatnabehtet | seanaidet |
seanaleiddet
seanašeiddet |
| setnet | setne |
seanaledje
seanašedje |
- presente negación
- seana
- pretérito negación
- seatnan
- kondisjonalis negación
- seanale
seanaše - perf.participio
- seatnan
- imperativo segunda persona singular
- seana
- imperativo segunda persona dual
- seadni
- imperativo segunda persona plural
- setnet
seadnet
seatnat (verb)
- 1. (verb) sosegarse (IV)
- 2. (verb) tranquilizarse (IV)
- 3. (verb) relajarse (IV)
- 4. (Con alguien) (VLc) ganar confianza (IV, Span: + con)
- 5. (Con alguien) (VLc) coger confianza (IV, Span: + con)
- 6. (A alguien) (verb) acostumbrarse (IV, Span: + a)
- 7. (Pfs) perder un animal el retraimiento o la prevención (IV)
- 8. (Pfs) empezar a disfrutar de un lugar que ha sido previamente temido o evitado (IV)
| presente (odne) | pretérito (ikte) | kondisjonalis |
|---|---|---|
| seanan | setnen |
seanalin
seanašin |
| seanat | setnet |
seanalit
seanašit |
| seatná | seanai |
seanalii
seanašii |
| setne | seanaime |
seanaleimme
seanašeimme |
| seatnabeahtti | seanaide |
seanaleidde
seanašeidde |
| seatnaba | seanaiga |
seanaleigga
seanašeigga |
| seatnat | seanaimet |
seanaleimmet
seanašeimmet |
| seatnabehtet | seanaidet |
seanaleiddet
seanašeiddet |
| setnet | setne |
seanaledje
seanašedje |
- presente negación
- seana
- pretérito negación
- seatnan
- kondisjonalis negación
- seanale
seanaše - perf.participio
- seatnan
- imperativo segunda persona singular
- seana
- imperativo segunda persona dual
- seadni
- imperativo segunda persona plural
- setnet
seadnet
- seatnat Sátnehistorjá → (Ii gávdno teakstakorpus dán gillii)
-
- seatnat verb intransitiv infinitivo
- seatnat verb intransitiv indicativo presente primera persona plural
Juoga ii doaimma?
Jus fuobmát meattáhusa, de berrešit váldit oktavuođa minguin. Čilge čuolmma ja muital guđe neahttalohkki dahje mobiilatelefovnna don geavahit, ja maid ledjet ohcame go fuobmájit váttisvuođa.
seatnat lea vejolaččat dán sáni hápmi:
- seatnadit Sátnehistorjá → (Ii gávdno teakstakorpus dán gillii)
-
- seatnadit verb transitiv indicativo presente negación
- seatnat Sátnehistorjá → (Ii gávdno teakstakorpus dán gillii)
-
- seatnat verb intransitiv infinitivo
- seatnat verb intransitiv indicativo presente primera persona plural
Davvisámegiella
Norsk
Suomi
English