indicativo presente (hoy) pretérito (ayer)
subjuntivo imperativo
Eanet sojahanhámit →

detener (verbo)

  • 1. bissehit (Parar) (TV)
    La policía detuvo el vehículo porque iba sin luces.
    Boles bissehii biilla, daningo dat lei čuovgga haga.
  • 2. arresteret (Arrestar) (TV)
  • 3. váldit giddagassii (Arrestar) (TV)
  • 4. ájihit (Refrenar) (TV)
  • 5. heaittihit (Un proceso, cortar, interrumpir) (TV)
    Los políticos deberían detener la corrupción.
    Politihkkárat berrešedje heaittihit korrupšuvnna.
indicativo presente (hoy) pretérito (ayer)
subjuntivo imperativo
Eanet sojahanhámit →

Juoga ii doaimma?

Jus fuobmát meattáhusa, de berrešit váldit oktavuođa minguin. Čilge čuolmma ja muital guđe neahttalohkki dahje mobiilatelefovnna don geavahit, ja maid ledjet ohcame go fuobmájit váttisvuođa.

detener lea vejolaččat dán sáni hápmi:

detener (Ii gávdno teakstakorpus dán gillii)
  • detener Vblex Inf