indicativo presente (hoy) pretérito (ayer)
subjuntivo imperativo
Eanet sojahanhámit →

mandar (verbo)

  • 1. stivret (Gobernar, controlar) (TV, IV)
    Pedro no manda aquí.
    Pedro ii stivre dáppe.
    mandar en un gobierno
    stivret eiseválddi
  • 2. ráđđet (Gobernar, controlar) (TV, IV)
    mandar en un reino
    ráđđet gonagasriikka
  • 3. hovdet (Gobernar, controlar) (TV, IV)
  • 4. sáddet (Enviar) (TV)
    mandar una carta
    sáddet reivve
  • 5. vuolggahit (Enviar) (TV)
  • 6. lágidit (Enviar) (TV)
  • 7. bidjat mannat (Enviar) (TV)
  • 8. lágidit (Asignar) (TV)
    Han mandado a sus empleados a la filial de Alemania.
    Sii leat lágidan bargiideaset Duiskka ossodahkii.
  • 9. bidjat (Asignar) (TV)
  • 10. coggat (Asignar) (TV)
  • 11. nahkehit (Asignar) (TV)
indicativo presente (hoy) pretérito (ayer)
subjuntivo imperativo
Eanet sojahanhámit →

Juoga ii doaimma?

Jus fuobmát meattáhusa, de berrešit váldit oktavuođa minguin. Čilge čuolmma ja muital guđe neahttalohkki dahje mobiilatelefovnna don geavahit, ja maid ledjet ohcame go fuobmájit váttisvuođa.

mandar lea vejolaččat dán sáni hápmi:

mandar (Ii gávdno teakstakorpus dán gillii)
  • mandar Vblex Inf