manahit lea vejolaččat dán sáni hápmi:
presens (odne) | preteritum (ikte) | |
---|---|---|
1.p.ent. | manahan | manahin |
2.p.ent. | manahat | manahit |
3.p.ent. | manaha | manahii |
1.p.tot. | manahetne | manaheimme |
2.p.tot. | manaheahppi | manaheidde |
3.p.tot. | manaheaba | manaheigga |
1.p.flt. | manahat manahit |
manaheimmet |
2.p.flt. | manahehpet | manaheiddet |
3.p.flt. | manahit | manahedje |
- presens nektingsform
- manat
- preteritum nektingsform
- manahan
- perf.partisipp
- manahan
manahit (verb)
-
(være uheldig å tape noe)
(verb) miste
- Mun manahin vuodjinkoartta.
- Jeg mistet sertifikatet.
- Dien láhkai mii manahit vejolaš oahpaheddjiid.
- På denne måten mister vi potensielle lærere.
presens (odne) | preteritum (ikte) | |
---|---|---|
1.p.ent. | manahan | manahin |
2.p.ent. | manahat | manahit |
3.p.ent. | manaha | manahii |
1.p.tot. | manahetne | manaheimme |
2.p.tot. | manaheahppi | manaheidde |
3.p.tot. | manaheaba | manaheigga |
1.p.flt. | manahat manahit |
manaheimmet |
2.p.flt. | manahehpet | manaheiddet |
3.p.flt. | manahit | manahedje |
- presens nektingsform
- manat
- preteritum nektingsform
- manahan
- perf.partisipp
- manahan
- manahit Sátnehistorjá → Oza buot hámiid teavsttain →
-
- manahit verb transitiv infinitiv
- manahit verb transitiv indikativ presens 1.p.flt.
- manahit verb transitiv indikativ presens 3.p.flt.
- manahit verb transitiv indikativ preteritum 2.p.ent.
presens (odne) | preteritum (ikte) | |
---|---|---|
1.p.ent. | manan | mannen |
2.p.ent. | manat | mannet |
3.p.ent. | manná | manai |
1.p.tot. | manne | manaime |
2.p.tot. | mannabeahtti | manaide |
3.p.tot. | mannaba | manaiga |
1.p.flt. | mannat | manaimet |
2.p.flt. | mannabehtet | manaidet |
3.p.flt. | mannet | manne |
- presens nektingsform
- mana
- preteritum nektingsform
- mannan
- perf.partisipp
- mannan
mannat (verb)
-
(verb) gå;
(verb) dra;
(verb) reise
- Mana ruoktot!
- Gå hjem!
- Mana dearvan! (til den som drar)
- Ha det bra!
- Bures dat manná.
- Det går bra.
presens (odne) | preteritum (ikte) | |
---|---|---|
1.p.ent. | manan | mannen |
2.p.ent. | manat | mannet |
3.p.ent. | manná | manai |
1.p.tot. | manne | manaime |
2.p.tot. | mannabeahtti | manaide |
3.p.tot. | mannaba | manaiga |
1.p.flt. | mannat | manaimet |
2.p.flt. | mannabehtet | manaidet |
3.p.flt. | mannet | manne |
- presens nektingsform
- mana
- preteritum nektingsform
- mannan
- perf.partisipp
- mannan
- mannat Sátnehistorjá → Oza buot hámiid teavsttain →
-
- mannat verb intransitiv
- Der/h
-
- avledning: -h verb transitiv infinitiv
- avledning: -h verb transitiv indikativ presens 1.p.flt.
- avledning: -h verb transitiv indikativ presens 3.p.flt.
- avledning: -h verb transitiv indikativ preteritum 2.p.ent.
Juoga ii doaimma?
Jus fuobmát meattáhusa, de berrešit váldit oktavuođa minguin. Čilge čuolmma ja muital guđe neahttalohkki dahje mobiilatelefovnna don geavahit, ja maid ledjet ohcame go fuobmájit váttisvuođa.
manahit lea vejolaččat dán sáni hápmi:
- Der/h
-
- avledning: -h verb transitiv infinitiv
- avledning: -h verb transitiv indikativ presens 1.p.flt.
- avledning: -h verb transitiv indikativ presens 3.p.flt.
- avledning: -h verb transitiv indikativ preteritum 2.p.ent.
- manahit Sátnehistorjá → Oza buot hámiid teavsttain →
-
- manahit verb transitiv infinitiv
- manahit verb transitiv indikativ presens 1.p.flt.
- manahit verb transitiv indikativ presens 3.p.flt.
- manahit verb transitiv indikativ preteritum 2.p.ent.
- mannat Sátnehistorjá → Oza buot hámiid teavsttain →
-
- mannat verb intransitiv